Jag älskar när det växer mossa på brunnslocket och murgrönan bäddar in hela pumpområdet i ljuvligt lummig grönska. Av vår pump- och vattenmagiker (jodå, han har varit här och trollat många gånger) har jag dock fått stränga förhållningsorder att hålla brunnslocket fritt. Inte bara för att underlätta öppning, utan ännu mer för att jord, växtdelar och småkryp inte ska trilla ner och förorena vårt dricksvatten. Till och med en trädgårdstant som jag fattar den logiken. Skitigt vatten vill man ju absolut inte ha. Vi har upplevt en gång då vattnet luktade rent förskräckligt i flera veckor, och det slutade med att vi fick tömma hela brunnen för rengöring. Usch och fy... Det var verkligen inte kul. (Fast vi åkte på spa när det var som värst, och det var ju i och för sig trevligt.)
Igår skred jag till verket och klippte tillbaka murgrönan rejält, drog upp gräs, ogräs och förgätmigej ur gruset och skrapade brunnslocket rent från mossa med en stor metallskrapa. När jag ändå var i farten passade jag på att även kantskära gräskanten och klippa lite i spirean till vänster. Prydligt så det förslår.
De två ormbunkarna som växer i gruset har frösått sig själva. Jag älskar ormbunkar och låter dem stå kvar. Den ena växer egentligen lite för nära brunnen, men vi kan väl kalla det för en kompromiss, hihi!