Vädergudarna hör visst bön, för när jag satt i bilen på väg hem från jobbet på eftermiddagen så började det drissla det mest ljuvliga försommarregn. Doften när jag klev ur bilen på uppfarten var helt obetalbar, och plötsligt var det alldeles ljummet i luften. Det var visst inte bara jag som hade längtat, för det kändes som om hela trädgården liksom sträckte på sig och tog emot de ljuvliga dropparna.
Efter en snabb wienerkorv med bröd-middag hoppade jag i badtofflorna och tog en liten runda i trädgården. I köksträdgården blommar mina fem oplanterade 'Cunningham's White'-plantor för fullt. De ska ju ner i jorden på sikt, men tills vidare tror jag att jag ska sätta dem i korgar på uteplatsen.
På uppfarten är syrenbuskarna på gång. Som den språknörd jag är började jag fundera på om man ska skriva syrén eller syren. Som vanligt levererade Wikipedia det snabbaste svaret: "Ordet brukade skrivas med accent mellan 1754 och 1892 enligt SAOB, men sedan 1969 bör syren stavas utan accent enligt SAOL." Tur att man kan googla och få svar på sådana livsväsentliga frågor, hihi!
Vid snäckdammen (som fortfarande är helt vintergeggig och nästan utan vatten) hittade jag plötsligt ett helt litet gäng 'Angelique'-tulpaner, som jag vill minnas inte gjorde mycket väsen av sig alls förra året. "A garden is like a box of chocolates, - you never know what you are gonna get" skulle nog Forest Gump ha sagt om han var trädgårdsägare.
Och strax intill har jag visst startat en svampodling på en lös gammal stubbe. Kremlor och kirskål, någon? (OK, jag fattar att det inte är kremlor, men det allittererade så himla fint med kirskålen, hihi!)
Försommarregn, som sagt. Kan vi be att få lite mer av den varan tack, nu när det ändå håller på? Det är både gott för kropp och knopp. Både bildligt och bokstavligt talat.