Morgonen efter att vi hittat Vincent...en liten katt som fått komma hem igen och slipper skogens mörker och utsatthet. Tänk om han kunde berätta vad han varit med om under dessa två veckor av överlevnad...
Vi gör inget annat än kelar med honom denna helg. Låter honom få sova, vila, sova, vila.
Äta...i lagom doser så den lilla magen inte ska få för ont.
Jag vilar också nu i vetskap och kärlek att Vincent är hemma.
Det är sån lycka.
Sån tacksamhet.
Han sover bredvid mig sen han kom hem...
Vid min sida eller på min kudde med sitt ansikte över min kind.
Mitt lilla hjärta, min lilla katt.
Vi är obeskrivligt tacksamma.
💖