En duk till

Nu har jag köpt nånting igen... Jag hör nästan Emils pappas röst i huvudet "köpe och köpe, jag hör allri annet..." Det är det här med auktion på nätet, det är nåt spännande med det. Det är som att gå på loppis, fast hemma i soffan. Man kan hitta en massa roligt. Klick klick, så la jag ett bud. Och så spänningen, skall jag bli överbjuden? Skall jag lägga ett högre bud? Det är min spänning i tillvaron det... ;) 
Nåväl, en duk till kan jag väl ha...en gammal fin handbroderad duk. Jag tyckte den var söt, och inte blev jag överbjuden heller. Ett enda bud, på denna vackra gamla duk, det är ju nästan skamligt. 
Här hemma var det i alla fall fler som tyckte den var fin, eller så ville hon bara bli fotad, lilla Elsa. 
Jo, mina katter får vara på bordet, sån är jag. Inte när vi har mat där dock, då bär jag ner dem. Men annars är det okej. Lite katthår får man räkna med när man är hemma hos mig. Överallt. 

Subscribe to receive free email updates: