I brist på annat vettigt att skriva om, kan man ju alltid ta sig en liten promenad down memory lane. Det är alltid kul att titta bakåt i bloggen och se vad man hittade på förr om åren. Små vardagliga händelser, som annars är förpassade i glömska. Låt oss ta en titt på hur den 15 mars har sett ut genom åren här på bloggen.
Dagens datum 2022 kunde jag inte hålla mig längre, utan köpte säsongens första gyllenlack. Åhhh, det är verkligen en av mina tidiga vårfavoriter. Kan det vara dags snart i år också, tro?
Den 15 mars 2021 piggade jag upp mig med solbollar, samtidigt som jag filosoferade över att veckan mest tyckes bestå av måndagar och fredagar. Jag jobbade heltid då, men idag är nog upplevelsen snarare att veckan består av måndagar och torsdagar. Hur som helst så är ju poängen att tiden går otroligt snabbt. Man hinner knappt blinka på måndagen förrän det är dags att ta helg igen, och tyvärr är det ju likadant mellan torsdag och en ny måndag.
2020 njöt jag av mitt livs första krukor från Bergs Potter, samtidigt som jag var smått generad över att jag köpte så dyra saker istället för att fynda krukor på loppis. Sedan dess får jag erkänna att jag har utökat samlingen med ytterligare en kruka då och då. Det är ju ändå klassiska krukor som man inte tröttnar på i första taget, och de passar in överallt här hemma. Ett plus är också att de finns i olika storlekar, och att de skapar en enhetlighet mellan de olika rummen.
2019 vräkte det ner blötsnö, och jag tröstade mig med sommarbilder på en särdeles lyckad kombination av silverbuske (som inte lever längre), lammöra (som har flyttat till en annan rabatt), purpurklätt (som också har flyttat till en annan rabatt och praktspirea 'Little Princess' (som är kvar på samma växtplats, men har växt till sig rejält på bredden och därav föranlett flytten av de andra växterna).
2018 var jag fortfarande lycklig över vårt nyrenoverade badrum, som alldeles precis hade blivit klart. Den lyckan kvarstår nu så här fem år senare. Vi är supernöjda med alla val vi gjorde och hade inte velat ändra någonting. Inga utsvävningar och krusiduller, utan klassiskt, fräscht och lättstädat. What's not to like? Mest nöjd är jag fortfarande över valet av två gråa nyanser på golvklinker, istället för det mer traditionellt svart-vita. Det ger en mycket mjukare känsla. Inspirationen kom från badrummet i kungligheternas privata våning på Sofiero. Rojalistiskt så det förslår, hihi!
2017 mötte jag upp mina föräldrar för lunch i Karlshamn. Det stormade så man fick hålla i hatten, men vi käkade chokladpudding på Gourmet Grön, köpte jordsäckar på CityGross och beundrade Thomas Bromés fina staty "Hålla handen". Det här är konst helt i min smak.
2016 gjorde jag ett litet vårarrangemang med vaktelägg på mossa. Vis av erfarenhet från tidigare år, så stängde jag in äggen i en "bur" för att skatorna inte skulle komma åt dem. Om det hjälpte minns jag faktiskt inte, men det gjorde det säkert.
2015 hade jag köpt färska kryddor att ställa ute på glasverandan. Doften av dem kände jag dessvärre inte så mycket av just då, för jag var visst dyngförkyld vid fototillfället. Jag konstaterade att det började bli dags att måla om fönstren här ute. Sen gick det åtta år, och idag konstaterar jag fortfarande samma sak. I år får nog ändå bli året då glasverandan får en välbehövlig upprustning.
2014 planterade jag om övervintrade pelargoner. Jag fjäskade till och med för dem med speciell pelargonjord. (Det är nog enda gången jag har gjort det.) Den stora gröna krukan hade jag fyndat på loppis samma dag, och den var verkligen fin. Tyvärr slog jag sönder den mot stenplattorna i köksträdgården för något år sedan.
2013 blev jag hästägare. Ja, iallafall till en fin träsnidad indisk sådan, som jag hittade på dåvarande affären Fröjd af Sverige i Osby. Jag tycker fortfarande att den är väldigt vacker, fast just nu ligger den faktiskt i en låda på vinden, för den är inte helt lättplacerad.
2012 blommade forsythian, vilket måste innebära att våren var betydligt längre gången än vad den är nu. Jag tog in blommande kvistar och satte i vas på matbordet i gröna rummet. Av bilden att döma var det till och med solsken den dagen. Annars undrar jag mest varför jag inte hade någon duk på det trista matbordet. Den kanske låg i tvätten.
2011 stod det en kruka med förgätmigej på köksbordet, som ett minne av en hemma-hos-fotografering som
Pernilla Nilsson och Olof Abrahamsson hade varit hemma hos oss och gjort fyra dagar tidigare. Besöket mynnade sedan ut i ett jättefint reportage i en tidning som hette
"Livet på landet", som inte finns längre.
2010 hade vi fortfarande inte flyttat permanent till Solhäll än, men vi var här varje helg, och runt den här tidpunkten fattade vi beslutet att lägga ut vår lägenhet i "Storstad" till försäljning. Den 15 mars satt jag och pysslade med mina scrapbooking-grejer, som var en av mina stora hobbys på den tiden. Jag stansade ut våra initialer och satte i roliga små träramar som jag hade hittat, och tänkte att det kunde duga tills jag hittade något annat att sätta i dem. Naturligtvis kom jag mig aldrig för att ändra på det, så det är fortfarande samma innehåll i de där ramarna, hihi!
Och fler femtonde mars än så finns inte på bloggen, för jag började blogga i april 2009. Jisses, det känns om hundra år sedan, och samtidigt känns det som igår. Var i allsin dar tar tiden vägen?
