2022 var året då jag bestämde mig för att inte köpa hem så himla mycket grejer från loppis. Jag kikade i mitt fotoarkiv och insåg att den planen inte alls gick bra... Ska vi kolla vad jag släpade hem och vad som har hänt med allt efter det? Bild först och beskrivning sen. Som en riktig bloggare för en gångs skull, hihi! Håll i er nu, för nu blir det ett bildsvep som heter duga. Det är nästan lite pinsamt, faktiskt...
En liten ljushållare i brun keramik, som numera bor på köksbordet.
Tre ljusstakar i gjutjärn, varav de rödgröna fick gästspela i gröna rummet över jul, men som numera ligger i en låda på vinden tillsammans med sin vita kompis.
En liten medicinflaska till badrumsskåpet, två bruna ramar till köket och en ljuslykta som jag har glömt var jag har. I ladan, kanske?
En liten brun glasburk att ha öronpinnar i.
Ett gammalt grönt krus med handtag, som står på köksbänken, ofta med blommor eller färska kryddor i.
En liten rakspegel med hylla, som fortfarande hänger kvar på glasverandan.
En überkitschig kanin med kruka och en korg i något slags luffarsmide, som båda står på krukhyllan ute i ladan i väntan på bättre tider. (En dag händer det.)
Två ljusyktor i glas och en liten glasvas, som alla just nu befinner sig i bra-att-ha-skåpet nere i källaren.
En giftgrön plåtlåda med handtag (som inte syns på bilden), som huserade säsongens blommor på utebordet under såväl våren och sommaren som hösten. Den ska nog få komma ut till våren igen.
Ett fat i sten med kanter, som får ligga som kombinerat fågelbad/vattenspegel i gruset under trädet bakom bastustugan.
En gammal slaktarbänk med tillhörande klubba, som vi har ställt bakom bastustugan.
En gammal metallkorg, som står vid utebordet och bara är fin.
Ett mycket gammalt keramikfat, som jag har gömt undan i ett skåp.
En vacker blå fotogenlampa, som jag hittade till min mamma.
En röd mjölkkanna, som numera är en del av julrekvisitan.
Fyra vackra glas med böljande kanter, som gjorde att julmusten rann utför hakan på julafton, hihi!
Ett litet bord, som har fått bli fönsterbord i gröna rummet.
En synundersökningstavla i glas, som numera klär bakstycket på insidan av vitrinskåpet i badrummet.
En viktoriansk assiett i smaragdgrönt från London, som bor på hyllan ovanför kökssoffan.
En träpall, som bara var hemma och vände över sommaren och hamnade på loppis igen till hösten.
Två ljuslyktor, som har stått på utebordet hela vintern så här långt.
Jisses, vad grejer för en som inte skulle köpa någonting alls... Och då har jag ändå inte tagit med grejerna vi köpte på auktion under sommaren, och dessutom har jag säkert missat grejer som aldrig kom med på bild. Jag erkänner utan omsvep att jag är en obotlig loppisräv, som blir smått berusad av att leta skatter. Till mitt försvar får jag ändå säga att jag även har rensat ut precis hur många kassar grejer som helst, som har skänkts till en lokal välgörenhets-secondhand. Jag ska aldrig mer lova att sluta fynda på loppis, för nu vet jag definitivt att jag inte kan hålla mitt löfte.