Vi blev inspirerade av det rådande högtrycket (14-15 grader idag med) och drog ut högtryckstvätten. Dels hade det blivit grönt av alger på den vita putsen på ett ställe på framsidan, dels var vår murade trappa på baksidan ingrodd till oigenkännlighet. Med fem stygn i nacken gör jag mitt bästa för att hålla mig ifrån alltför tunga arbeten, så jag stod mest vid sidan av och kom med glada tillrop medan maken skred till verket. Det var verkligen löjligt tillfredsställande att se hur smutsen fullkomligt rann iväg under den hårda strålen.
Och nog får man säga att det är skillnad mellan före och efter. Fast piffa till det på trappan orkade jag inte riktigt engagera mig i. Det får vänta ett par veckor till, för då är det ju ändå dags att adventspynta.
På putsen på framsidan fick vi bort det värsta, men där behöver vi i första hand få hit en plåtslagare som kan fixa till hängrännan. Den är nämligen boven i dramat, eftersom den sluttar framåt så att vattnet rinner över kanten ner på fasaden när det ösregnar. Usch, så mycket trista saker man måste greja med när man har hus... Kan man inte bara få göra de roliga sakerna?