En dag på Bosjökloster

Idag gick min födelsedagsutflykt av stapeln tillsammans med väninnorna från Malmö. Jag fick order om att infinna mig på parkeringen vid Bosjökloster Slott halv elva, vilket jag också gjorde. Jag hade packat ner regnjacka i väskan, men trots att mörka moln tornade upp sig över Ringsjön behövde jag inte använda den en enda gång. Det har varit riktigt varmt i luften hela dagen, och på eftermiddagen tittade till och med solen fram. Så härligt!


Bosjökloster är ett fantastiskt fint ställe, som ligger strax söder om Höör. Det är nog mer än 20 år sedan jag var här, trots att vi åker förbi ute på väg 23 varje gång vi kör till Malmö-Lund-området. Från början var Bosjökloster just ett nunnekloster, som sannolikt grundades för Benediktinernunnor någon gång i början av 1100-talet. I flera hundra år levde nunnorna här, men under reformationen på 1500-talet stängde klostret successivt ner. Sedan gick slottet över i privat ägo, och 1962 öppnades det för allmänheten. Idag finns konstutställningar, restaurang och museum här, och det arrangeras utställningar, föreläsningar och sommarkonserter. Ja, till och med bröllop. 


Idag började vi med en promenad i det vackra parkområdet, där det finns mycket spännande att titta på. Blommor till exempel. Även här hade mycket drabbats av sommarens torka, men nog fanns det en hel del vackert som fortfarande blommade. En så här stor hortensia har jag nog aldrig sett, tror jag. Iallafall inte som buske. 


I Botkapellet fick nunnor som bröt mot reglerna fick sitta i ensamhet och tänka igenom och ångra det som hänt. Hårda bud att vara nunna på 1100-talet. 


Ute i det mer skogiga delen av parkområdet strövar det lamadjur och alpackor fritt. En av dem blev så här glad över att se oss. 


Att Gud har humor förstår man när man ser en alpacka. Så roliga att titta på, speciellt frisyrerna. 


En slottsträdgård är ingen riktig slottsträdgård utan en labyrint. Den var vi naturligtvis tvungna att prova. Det gick bra. I lived to tell the story. 


I parken finns också en tusenårig ek, som är en av Sveriges äldsta ekar. 


Efter att ha strosat runt i parkområdet både länge och väl styrde vi kosan tillbaka till slottet igen. 


I anslutning till slottet ligger det en liten örtagård som är inhägnad av vitkalkade husväggar och vackra stenmurar. Jag kanske ska bygga en sådan här mur istället för ett plank i köksträdgården, hihi!


Sen tittade vi runt bland utställningarna inne i slottet. Just nu kan man bland annat se konst av Makode Linde, vars konst är väldigt karaktäristisk och lätt att känna igen. Ni minns kanske skandalen kring den levande tårtan, som skrek av smärta när den dåvarande kulturminister Lena Adelsson Liljeroth skar i den. 


Nere i de valv som en gång var nunnornas matsalar pågår det en jättefin utställning om abbedissan Hildegard av Bingen, som var en riktig superkändis i Europa på 1100-talet. Hon var mystiker, kompositör, författare, predikant, botaniker och en faslig massa mer. Hon helgonförklarades så sent som 2012. Vi lyssnade också på en föreläsning med tillhörande workshop, där vi fick blanda till en läkande honungsblandning efter Hildegards recept. Spännande!


Väninnorna bjöd på god söndagmiddag på trädgårdscaféet. Här satt vi omgivna av rosor med utsikt ut mot Ringsjön. Så fint, och så gott!


Klockan hade hunnit bli halv fem innan vi gick tillbaka till parkeringen för att köra hemåt igen. Jag norröver, och väninnorna söderut. Vi var alla tre eniga om att Bosjökloster är ett ställe vi gärna besöker igen. 


Nu ikväll kom så regnet som vi har väntat på hela dagen, i form av en hejdundrandes åskskur. Mysigt och läskigt på samma gång. Jag hoppas iallafall att jorden har kunnat ta hand om större delen av allt vatten som kom, så att det inte bara forsade iväg uppe på den torra ytan. Det får jag kolla imorgon. 

Subscribe to receive free email updates: