Jag vill minnas att jag visade bild på paradisbusken vid äppelträdet på baksidan häromveckan. Nu har den nått sin maximala blomning, och det är vackert så det förslår. Blommorna är så ljust rosa att de nästan ser vita ut på bild. De växer i klasar och ser nästan ut som på en porslinsblomma i formen. Ibland går jag ut på trappan på baksidan bara för att titta på den och insupa hela härligheten, medan den varar. Doftar gott gör den också.
Jag får dock erkänna att vi har en ännu mer praktfull paradisbuske i trädgården, som fanns här redan för 14 år sedan när vi köpte huset, och som nog har funnits här bra mycket längre än så. Busken står lite inklämd i ett buskage och är hög som ett träd, och man får böja rejält på nacken för att kunna njuta av de rosablommande grenarna. Allra bäst ser man den om man står innanför planket vid badtunnan.
Där planket slutar vid gången upp mot portalen börjar perukbusken växa till sig riktigt fint. Jag älskar det mörkröda bladverket mot allt det gröna, och ännu mer nu i kombination med paradisbuskens rosa blommor och snöbollsbuskens vita. I helgen klippte jag faktiskt in murgrönan som växer här, för den höll på att svämma över hela grusgången. Förvisso vackert, men man ska ju få plats att gå här också.
Det gamla sållet har stått ute hela vintern, men håller nog ihop en sommar till. Jag hängde upp det på en skruv i planket, för det kommer lite mer till sin rätt när det är upphängt. I den här hörnan står det också diverse andra loppis- och auktionsfynd, som liksom bara har hamnat här. Ett skrotupplag, kanske? Nä, vi kan väl kalla det en installation, hihi!
För övrigt är jag enögd för tillfället. Jag har fått irit (regnbågshinneinflammation) för säkert hundrade gången, och då får man pupillvidgande droppar som både gör så att man ser helt galen ut och så att synen blir lite suddig. Smyger det sig in något fel eller andra konstigheter i texten får jag väl skylla på det.
