Jag har...

Så mycket som kan hända på en vecka.

Jag har känt mig slagen.

Jag har känt mig stark.

Jag har skrattat.

Och gråtit.

Jag har känt mig besegrad,

Och jag har känt mig stark som en vinnare.

Jag har varit som mina vackra tulpaner som lagt sig i vinden i stormen.

Men jag har rest mig igen.

Inte är det lätt alltid.

Om det vore det skulle man ju inte ens veta om att det var det.

Lätt.😊

Vad vore tacksamhet då...

Vad vore glädje utan sorg...

Vad vore svag utan stark...

Svaret till det är

inget.

Det vore bara en egoistisk känslokall hänsynslös sörja utan empati och förståelse.

Den människan skulle jag aldrig vilja vara.

Jag åker och tränar (och får beröm att jag orkar mer)

Jo minsann.

Jag är stark.

Min kropp är stark.

Den bär mig.

Även om den slås ner ibland.

Alla faller vi.

Ibland.

Även om vissa hävdar annat och alltid låtsas som att solen skiner.

Idag åker vi till en konstnär.

Det är fint.

Det ger min själ inspiration.

Och lycka.

Ja, och byxorna är nya också.😍

Snygga.

Härliga och blommiga och ser nästan ut som en kjol om man vill det.

(och det vill man ju då och då😇😍)

Kram

💙

(i butik och webshop nu)