Efter en kall men solig söndag har det plötsligt fullkomligt ploppat upp vårtecken i trädgården. Hur är det ens möjligt, med tanke på att vi har haft 6-7 minusgrader varje natt i en månad och vaknade till en decimeter snö så sent som igår? Knopparna på mitt lilla körsbärsträd, som står i en zinkbalja vid sidan av verandatrappan, ser ut att spricka vilken dag som helst.
I den varmaste rabatten, som är den på framsidan till höger om glasverandan, tränger pionknopparna upp ur marken. Jag hade inte ens klippt ner de gamla stjälkarna än, så det gjorde jag idag. Medan jag grejade här slog det mig plötsligt att det nog är här jag ska plantera den där 'Alchymist'-rosen jag yrade om häromdagen. Det står nämligen en eländig rhododendron i hörnet mot glasverandan, som inte trivs alls och som har bönat och bett mig att flytta på den i flera år nu. Kanske är det i år det äntligen blir av.
I den här rabatten blommar det plötsligt också violett nunneört för fulla muggar. Den växer i två stora ruggar, som blir större och större för varje år. Det är en sådan trevlig vårblomma, tycker jag.
