En tur till Brösarp och Haväng

Väderprognosen lovade strålande sol hela dagen, så det kändes som en ypperlig idé när maken föreslog en tripp till Brösarp och Haväng, strax norr om Kivik. Själv har jag ju dessutom tillbringat större delarna av veckan inomhus i sjukstuga, så jag behövde verkligen komma ut lite i friska luften. 

När vi kom till Brösarp var klockan halv tolv, så vi tänkte att det vore smart att börja med lunch på Gästgiveriet. I väntan på att det skulle öppna botaniserade vi lite i två av de fina antikaffärerna i byn. I dessa butiker är utbudet otroligt välkurerat, och här snackar vi verkligen inte loppisfynd utan "riktiga" antikviteter, if you see what I mean. Det är "stockholmspriser" som gäller, så man spontanshoppar ju inte direkt, men det är otroligt trevligt att bara gå runt och titta. Se så mycket fint!


På gästgiveriet är det definitivt skånsk äggakaga (skånsk stavning så klart) med stekt fläsk och rårörda lingon som gäller. Det är så vansinnigt gott, och man får så galet mycket mat. Det man inte äter upp får man med sig hem i en matlåda, så nu kan vi äta äggakaga till lunch imorgon också. Höjden av lycka!


När vi hade ätit klart körde vi vidare mot Haväng, som bara ligger ett stenkast bort från Brösarp. Landskapet i den här delen av Österlen känns så "osvenskt" på något vis. Här möter hedmark med betande får sandstäpp och milslånga stränder och sanddyner både åt norr och söder. Näset som går ut i Hanöbukten i bakgrunden på bilden är den kända nationalparken Stenshuvud söder om Kivik. 


Det är rejält stora nivåskillnader på Haväng. Ner mot vattnet sluttar det rejält, men åt andra hållet finns det rejält höga sandiga kullar, som man undrar hur det kan växa något på överhuvudtaget. Trädet i mitten står allra högst upp och här har sanden sjunkit undan så att trädet nästan står med rötterna i fria luften. Det måste vara en tidsfråga innan det faller i någon storm framöver. 


På ett par ställen längs strandkanten står det betongbunkrar, som man både kan sitta uppepå och använda som vindskydd. Ravlunda skjutfält ligger alldeles intill stranden och är fortfarande i bruk av Försvarsmaken, så man får hålla lite koll på var man får gå och inte. (Oj, det är visst dags att rengöra kameralinsen, hihi!)


Det var alldeles varmt på betongen, så jag slog mig ner här och satt med näsan i solen ett tag. Så ljuvligt! 


Medan jag solade letade maken bärnsten nere på stranden, men det krävs att man är tålmodig och metodisk för att man ska hitta det. Helst ska det finnas tång på stranden, men det gjorde det inte idag. Det var överhuvudtaget ovanligt högt vattenstånd mot vad det brukar vara. 


Stenarna här är runda och vackra, men eftersom Haväng är ett naturreservat får man vara lite försiktig med vad man plockar med sig hem. 


Själv plockade jag med mig några små bitar drivved. Den får väl nästan räknas som skräp, för den kommer ju från träföremål som människor har tappat/kastat i havet.


Tänk att vi bor så nära en sådan vacker plats att vi bara kan åka dit på mindre än en timme. Och tänk vilken ljuvlig vårvinterdag det blev, med sol på näsan och havsluft i lungorna. I natt somnar jag garanterat ovaggad. 

Subscribe to receive free email updates: