Med glimten i ögat kan maken ibland påminna mig om något jag sa precis i början av vår bekantskap. Vi hade precis träffats och kände fortfarande inte riktigt varandra, och under ett samtal om inredning hade jag visst kläckt ur mig följande snusförnuftiga kommentar: "Det viktigaste är ju ändå att det är praktiskt och funktionellt." Jisses vad jag ljög, haha! Min sanna inställning har snarare alltid varit mer så här: "Jag bryr mig inte ett dugg om det är opraktiskt, bara det är fint." För sanningen är ju att inredning nästan enbart handlar om scenografi för mig. Att det ska vara trevligt för ögat att titta på. Allt annat är underordnat.
Under köksrenoveringen var planen ändå att vi bara skulle försöka ha sådant vi faktiskt använder dagligen på det öppna hyllplanet ovanför arbetsbänken. Tänk, så praktiskt och bra. Fast så blev det naturligtvis inte, för när det var dags att flytta in i köket så "inredde" jag den där hyllan på två sekunder efter principer som var bra mycket mer åt det estetiska än det praktiska hållet. Jag gick enbart på färg och form, och inte det minsta på funtkion. Men man vet aldrig. Kanske kommer det trots allt en dag då man faktiskt står där mitt i matlagningen och inser att man är i behov av en pytteliten grön kruka. Eller kanske det där loppisfyndade 250-millilitersmåttet i porslin. Och då kommer man ju vara himla glad över att det finns så nära till hands, hihi!