En absolut älskling så här i slutet av det annars så trista januari måste ju vara primulan (primula vulgaris), eller jordvivan som den heter på svenskt blomspråk. Namnet primula kommer av det latinska ordet 'primus', som betyder den förste, och med tanke på att den är en av vårens första blommande blommor så kan man ju förstå det valet. 'Vulgaris' låter ju onekligen lite dekadent, men betyder vanlig på latin. Den finns i så många härliga vårfärger att det nästan är svårt att välja. På vårt köksbord står det sedan i lördags en ljuvligt rosa liten vän, vars närvaro gör mig smått salig.
Den här lilla kompisen tycker om att stå svalt och ljust, men inte i direkt sol. Man ska undvika att placera den direkt i fönstret eller ovanför ett element, för den tycker inte om att torka ut. Helst ska man försöka hålla jorden konstant fuktig genom att ge den en skvätt vatten åtminstone varannan dag, men den får å andra sidan inte stå i vatten. Om man lyckas hålla den vid liv kan man till och med plantera ut den på en halvskuggig plats i trädgården, när den har blommat över och när frosten är över. Där kan den enligt experterna sedan blomma år efter år. Så långt har jag dock aldrig kommit, för jag brukar hinna ta kål på mina långt innan det går att plantera ut dem. Ja, tyvärr långt innan de ens har hunnit blomma över ibland...
Vad säger ni om trenden med skruvade ljus, förresten? Jag tycker ju egentligen att de är ganska fula, men kommer ändå på mig själv med att köpa hem ett och annat sådant. Fast den senaste varianten köpte jag mest för den perfekta gröna färgens skull och för att det är ovanligt lagom högt att sätta i en lägre ljusstake. Kan man beskriva det som hatkärlek, kanske? Lite kitschigt är det ändå.
Klockan åtta ikväll är det premiär för den nionde säsongen av "Husdrömmar" med Anne Lundberg och Gert Wingårdh. Me like! Det blir en lagom sysselsättning för resten av måndagkvällen. Och imorgon när vi vaknar är det redan februari. Ytterligare en månad närmare våren, hurra!