Hur fasen ska man kunna starta ett nytt och hälsosammare liv i januari, när det fortfarande finns så mycket godsaker i skafferiet? För det vore ju ett helgerån att bara slänga allt, och att lägga undan det till senare ingår inte ens i min vildaste fantasi. Finns det snask hemma så äter man det tills det är slut. Punkt slut. Iallafall undertecknad, som inte är begåvad med någon som helst ståndaktighet när det gäller att värja sig mot sötsaker. Till arbetsveckans sista digitala möte (som jag avverkade hemma i soffan) tog jag fram de riktigt fina grejerna: Pepperidge Farm-kakor med ljuvligt pepparmintkross, köpta på Ralph's i West Hollywood och direktimporterade av amerikasvägerskan. Goodness gracious me! Bästa småkakan i världshistorien. Sa jag att mötet var digitalt? Så synd att jag inte kunde bjuda någon, hihi!
I skrivande stund blåser det som attan ute. Det har ändå sina fördelar att bo i ett dragigt gammalt hus, för det tog mig bara fem sekunder att starta en brasa i murspisen. Vi fick en säck ved i julklapp av mina föräldrar, och det passar ju extra bra nu när elpriset har skjutit i höjden. Fast veden har ju också blivit galet dyr, och det verkar överhuvudtaget finnas ganska ont om ved att köpa. Det var en himla bra julklapp, får man säga. Det roligaste var att att pappa hade fiskat upp bilnyckeln från min handväska och slängt in säcken i bagageluckan på vår bil, utan att vi ens märkte något. Han är en klurig man, min far.
För övrigt är jag lite Lotta på Bråkmakargatan-mallig över att jag på helt eget bevåg har lyckats laga "armen" som sitter fast i glasluckan på braskassetten och öppnar och stänger spjället inne i spisen. Vingmuttern som höll armen på plats på spjället hade nämligen skruvat ur sig och trillat ner i askan, som jag sedan rakade ut och slängde i soporna när jag städade i spisen innan jul. Tur då att man bor i en by som härbärgerar världens bästa järnhandel, där man kan köpa exakt sådana vingmuttrar för 12 kronor styck. Skruva på den klarade jag sedan alldeles själv. "Det är så konstigt med mej," tänker Fröken Grön. "Jag kan så mycket. Skaffa julgran och vad som helst. Ja, jag kan allting faktiskt." Självförtroendet är det iallafall inget fel på, hihi!
