Jag är ingen frukostätare (förutom när jag bor på hotell), så alla mina frukostar består i princip av samma sak: A-fil med müesli. Den här veckan har jag lyxat till det lite extra med en näve amerikanska blåbär. Köpta sådana. Våra egna blåbär i köksträdgården har en bra bit kvar innan de är mogna nog att ätas. Vi får väl se vem som hinner först i år; vi eller fåglarna.
Utanför fönstret på södersidan i röda rummet vajar en buddleja i vinden. Den är himla gles och tråkig nertill, men om man höjer blicken så är den faktiskt riktigt tjusig upptill. Kul med blommor som man kan njuta av inifrån soffan. Dessutom brukar de vara välbesökta av trädgårdens alla fjärilar, men när jag tog bilden var det visst inte en enda där.
Trädgårdsstolen som jag spontant målade om i grönt förra sommaren är numera rödstrimmig. Så går det när man fuskar med underarbetet och sedan dessutom målar med icke väderbeständig inomhusfärg. Vad lär jag mig av det? Ingenting, för jag kommer alldeles säkert göra om det igen, hihi!
Världens bästa granne smygläste på bloggen att jag missade den bästa skylten av alla vid mitt besök på Rörbäckens trädgård. Den dök plötsligt upp som present på min födelsedag. Sa jag att hon är världens bästa granne?
Nere vid bastustugan blommar det dahlior i korgar längs väggen på södersidan. Även de mer oansenliga sorterna är vackra i all sin enkelhet, som den här gula. Fast i ärlighetens namn väntar jag mest på att Café au lait ska behaga slå ut. Det ser dåligt ut.
