Jag älskar att ha många sittplatser i trädgården. Jag gillar känslan av att gå runt och hitta stolar och bänkar utspridda lite varstans, som inbjuder till att kunna slå sig ner en stund och bara vara. Fast det betyder inte att jag är bra på att faktiskt göra det. I ärlighetens namn är den där tanken mer filosofisk än praktisk i mitt fall. Men det gör ju inte känslan sämre för det.
Ikväll överväger jag om jag ska putsa av de nymålade fönstren och hänga tillbaka gardinen, eller om jag ska strunta i det. Det lutar åt det sistnämnda. För när det gäller att sitta i soffan och bara vara, så har jag inga som helst problem att omvandla filosofi till praktik. Märkligt, det där...