Imorse visade det sig med tydlighet att jobbstart 2021 och vintern 2021 hade ringt varandra och kommit överens om att de skulle sammanfalla. Liksom bara för att jävlas lite extra med en plirögd förslöad kommunalarbetare, som skulle pallra sig ur sängvärmen och drista sig ut i smällkalla ottan. Jag medger att det var en chockerande upplevelse när klockan ringde mitt i natten (= klockan 06.15). Det kändes ju inte heller direkt muntert att islagret som hade bildats på bilrutan över natten tog hundra år att skrapa bort. Och jag undrar i mitt stilla sinne om det verkligen var en slump att kaffemaskinen på jobbet var trasig just idag.
Fast jag får nog ändå säga att det har varit riktigt skönt att komma igång med lite rutiner igen. Förvånansvärt nog kom jag ihåg mitt lösenord till jobbdatorn, och jag tillhörde faktiskt inte den skara kollegor vars konton IT-avdelningen helt sonika hade "städat bort" över jul. Dessutom bjöd chefen på årets första semla (jodå) till kaffet. Dagen har nog inte varit så dum ändå. Fast ikväll har jag lagt en tjock gammal filt över vindrutan på bilen, och imorgon är det jag som har egen termos med mig. Man vill ju undvika måndag hela veckan, om man kan...