Taggig bergvallmo

Meconopsis horridula

Nu blommar en taggig bergvallmo i vår trädgård.

Jag hade nästan helt gett upp hoppet om bergvallmo här hos oss, då praktiskt tagen alla andra plantor jag förut provat har dött innan de hunnit blomma.

När jag fick plantor av bergvallmo förra året så grävde jag bara ned dem vid en gran utan att lägga någon större energi på dem.

Det är inte en blomma på en stängel på denna taggiga variant, utan det kommer flera knoppar på varje stängel.

Kanske var just läget under granen det rätta läget för bergvallmo här i vår trädgård, för jag har ju provat att plantera in bergvallmo många gånger förut, men alla de plantorna har tynat bort eller dött direkt.

Granen fäller ju barr som försurar jorden, det kanske är just det som bergvallmo gillar?

Även en annan bergvallmo bredvid har också överlevt vintern.

Det är ju så med växter, man måste hitta det rätta läget för att de ska trivas, och en kinkig bergvallmo vill ju ha det som sin naturliga växtplats i Himalayas bergstrakter.

Det finns säkert många granar där.

När jag upptäckte att båda plantorna bergvallmo jag fått hade överlevt vintern och började växa i våras så blev jag både glad och lite överraskad.
När knopparna sedan växte fram så förstod jag varför den heter taggig bergvallmo.

Tack än en gång för den fina plantan Kjell-Benjamin Erixon.

Om mina många försök att plantera in bergvallmo i trädgården har jag förut skrivit om i krönikan 'omöjliga drömmar' i tidskriften Trädgård norr.