Det är inte bara blommor som doftar underbart. Både Primula japonica och Primula denticulata har väldoftande rötter. De doftar svagt parfymerat med en anstrykning åt tuggummit "Jenka" |
Att ha en trädgård på en rullstensås och samtidigt odla fuktälskande primulor låter kanske inte som en vidare bra kombination. Men vad ska man göra när man älskar en blomma som vill ha det lite vått om fötterna och man inte bor i ett kärr? Ja man kör på ändå och hoppas på det bästa och om man är envis och vill lyckas, så brukar det fungera. Om det inte hade varit för primulorna hade jag kanske inte börjat att vinterså och experimentera med kallsådder och tillslut inte gått med i trädgårdsamatörerna vars tidningar givit mig så mycket kunskap under åren. I odlandet tycker jag att det är extremt lätt att se hur orsak och verkan hör ihop och att det där med att aldrig ge upp är så viktigt.
Under alla år jag odlat primulor, men även flertalet andra perenna växter, har det varit en kamp mot torkan under de somrar när det regnat lite uppe på rullstensåsen. Det har ofta fungerat att stödvattna plantorna så att de redan etablerade plantorna i alla fall kunnat hållas levande på deras växtplatser. I år, med en brunn som varit nära att sina är det inte möjligt att slösa med vatten likt tidigare år, allt vatten vi har kvar går till våra ätbara växter och i rabatterna slokar det som aldrig förr.
Det jag ska berätta om i det här inlägget är något jag brukar göra varannat/ vart tredje år med en del av mina perennrabatter. Det kan tycks vara ett omständigt företag men vad gör väl det om det blir bra? Med en hel del stora vackra träd som växer i skogsträdgården och med en extremt snål jordmån är det en metod som verkligen fungerar. Något jag upptäckt med odlandet och som jag tycker fungerar för en metafor för livet i stort är att; det finns inga genvägar om något verkligen ska bli bra!
Det är en dröm som går i uppfyllelse att jag kan arbeta med odlandet tillsammans med mina barn. Här visar jag hur man delar plantor med händerna utan att ha sönder rötterna. |
Det första jag gör är att gräva upp alla perenna växter, som inte har några pålrötter och delar de plantor som förökar sig via rotsticklingar, växter med pålrötter får alltid stå kvar. När alla plantor som går att ta upp är upptagna rensar jag rabatten från ogräs och gräver och luckrar jorden. Sedan tillför jag organiskt material så som kompost, gödsel, löv, biokol mm till rabatten och gräver runt allt så att det blir stort och fluffigt och sedan planterar jg ut plantorna och vattnar rikligt. Det där sista, att vattna, har jag som sagt ingen möjlighet till i år så jag planterar istället alla plantor och dess rotsticklingar i krukor med planteringsjord och ställer dem i olika odlingstråg så att de blir bortskämda med vatten, det lilla jag har att erbjuda.
Både P. japonica och P, denticulata förökar sig både med rotsticklingar och genom att blomma och ge frö. Att ta rotsticklingar är den snabbaste metoden för att få fler plantor av dessa sorter. Mellan juli - september är det dags att lirka loss de nya plantorna som bildats nästan mitt i den gamla plantan. På plantan på bilden till höger finns det två plantor som är insnärjda i varandra. Ett tacksamt sätt att föröka sig på tycker jag, det går ju så fort att utöka ett bestånd.
Här är det lilltjejen som hittat frösådda plantor av den brungula fingerborgsblomma Digitalis. obscura. Plantorna sitter tätt tillsamman och inte sällan väldigt nära med moderplantan. Med vana händer lyckas hon dela plantorna och placera dem i 7cm krukor med planteringsjord. Att ta vara på de plantor som finns i trädgården och göra flera plantor av trädgårdens växter känns så lyxigt och fint.
Medan vi planterar de uppgrävda plantorna ställs de i gamla kräftkartonger och olika slags odlingstråg och blir vattnade. Istället för att kanske använda 60 liter vatten klarar vi oss med 20 liter genom att plocka upp alla plantor från de torra rabatterna i väntan på en blöt höst när de ska få flytta tillbaka i en rabatt som är välfylld med gödsel och organiskt material.