 |
| Jordgubbar |
Ogräs
För att råda bot mot ogräs, tycker vi att ogräsrensning tidigt på säsongen ger mycket bra resultat. Då hinner inte ogräset breda ut sig så mycket. Genom att lägga ett lager med tex gräsklipp, löv, hö, halm eller ensilage, som ett lock över jorden och mellan plantorna hindrar man ogräs att växa upp. Ju tätare täckmaterialet läggs desto svårare blir det för ogräs att tränga igenom.
 |
| Den långsmala auberginsorten Farmers long |
För att växter ska tillgodose sig näringen i jorden behövs rikligt med vatten så att näringsämnen löses upp och kan transporteras in genom rötterna och vidare till växten. Växter uppskattar överlag, en jämn bevattning och att jorden alltid är fuktig. Fukt från jordytan absorberas och dunstar hela tiden och det gäller att få så mycket fukt som möjligt att stanna nere i jorden. En lerig jord brukar hålla fukten bättre än sandig jord, men för att uppnå den mest fuktighetsbehållande jorden krävs mycket organsikt material i jorden. Gamla växtdelar suger åt sig fukt och i en fuktig jord med mycket växtavfall myllrar det av mask och andra typer av nedbrytare som bidrar till att jorden fortsätter att hållas fuktig. Om jordytan täcks med organiskt material hindras också avdunstning. För under täckmaterialet brukar jorden alltid vara fuktigare än jorden i otäckta odlingar. I våra odlingar brukar vi vattna rejält innan vi lägger på täckmaterial och liksom stänger locket och då håller sig jorden fuktig otroligt länge.
Gödsling
Det där med att se till att sina växter har tillräckligt med näring kan också kännas svårt och jobbigt för många men något fundamentalt viktigt om man vill få lön för den möda man lagt ner i sin odling. De flesta jordar behöver tillskott av något slag och för att jordens näringsinnehåll ska hålla sig på en bra nivå över tid behövs kontinuerlig tillförsel.
I Johannes tidiga odlande var Nils Åkerstedt den största inspirationskällan. Han förespråkade det biologiska och organiska odlandet, där man tillför mycket organiskt material i sina odlingar, då främst för att tillgodose näringsbehovet. Nils kom fram till att gräsklipp var det i särklass bästa organiska materialet en odling kunde ha i sin jord. Studier har visat att han har rätt, gräsklipp innehåller näst intill exakt samma näringsinnehåll som mänskligt framställda preparat i handeln. Det gröna nyklippta gräset ger mest näring till växterna. Så genom att tillföra mycket färskt gräsklipp till sin odling, kommer växterna inte behöva så särskilt mycket mer i näringsväg.
Vid våra odlingar har vi dock inte haft tillgång till särskilt mycket gräs, men i dikesrenen har vi liat då och då och ensilage har för oss blivit ett bra substitut.
Odlaren Börje Remstam använder mängder med gräsklipp i sina odlingar, men i stället för att blanda ner det i jorden lägger han det ovanpå sin jord, dvs täckodlar.
Hur skaffar man täckmaterial?
Vill man testa denna optimala odlingsmetod behöver man ha tillgång till täckmaterial. Gräsklippet är det i särklass bästa rent näringsmässigt, men inte långt efter kommer ensilage och annat grönt material såsom trädgårdsrens, upptaget ogräs, blast och blad. Gamla höstlöv ger också ett bra resultat, mest för fukt och mot ogräs.
Vi brukar samla täckmaterial allt eftersom. På hösten krattar vi ihop alla löv i högar och på vår och sommar liar vi gräs i diket. På sensommaren frågar vi bonden om ensilage och brukar få tillgång till några mindre balar eller som förra året, en stor rundbal som hade gått sönder. Har man en gräsmatta kan man varje gång man klippt ta vara på gräsklippet i sina odlingar. Nils Åkerstedt som skördat gräs från sina gräsmatta genom decennier vitnar om att gräsmattor absolut inte behöver behålla klippet för att må bra. Han hävdar bestämt att om en gräsmatta får leva utan både kalk och konstgödsel frodas den som bäst. Vi har inte så stor erfarenhet av gräsmattor. Vår odlarvän Sara Bäckmo hämtar gräsklipp från en närliggande kyrkogård och frågar grannar efter klipp, när hennes egen gräsmatta inte ger tillräckligt.
När, hur och var lägger man materialet i sina odlingar?
Vi brukar lägga på vårt täckmaterial efter att vi antingen planterat ut förkultiverade plantor eller att direktsådda plantor tittat upp några centimeter. Vi brukar försöka att ta bort ev ogräs innan materialet läggs på. För att nedbrytningsprocessen ska komma igång, brukar vi försöka grufsa ner materialet i jorden så att det inte bildas olika lager. Under säsongen lägger vi återkommande på mer material. Efter skörd brukar vi försöka blanda täckmaterialet med jorden så att det mesta blivit jord till nästkommande säsong. Men man kan också låta täcket ligga kvar som det är och när det blir vår och dags för plantering så rafsar man bara undan materialet och lägger tillbaka det igen när plantorna är på plats i jorden.
Fler positiva effekter med täckodling
Eftersom jordytan blir täckt hålls även temperaturen jämn i jorden. I pallkragar eller andra typer av upphöjda bäddar kan jorden i vissa fall blir i varmaste laget under heta högsommardagar och då är täcket ett bra skydd mot värmen. Har man ett tjockt lager kan jorden behöva blottas under våren så att den blir redbar och inte håller sig för kall under sitt täcke.
När jorden berikas med mycket växtmaterial trivs maskar och nedbrytningsprocessen skapar en mycket lucker och fin jord. Metoden med täckodling har visat sig ge strukturförbättring på både tunga lerjordar och lätta sandjordar. Det kan ta såklart ta tid, men det är helt klart värt den extra tiden.
/ Theres Lundén