Midsommarvecka och Sverige strålar i sommarskrud.
Visst är det speciellt.
Jag har nu börjat baka inför Knäreds dagen som är på lördag i nästa vecka (1/7) och det doftar så där härligt här i butiken som bara nybakat gör...
Mmmm...Ibland får jag nypa mig i armen för att fatta att vi är här nu.
I sommaren,
som jag längtar efter alltid inombords...
som jag längtar efter alltid inombords...
Och kanske är det därför mitt hjärta känner så där extra speciellt för detta foto,
som heter
Havet...
Jag fick hem det i förra veckan och lade det då på mitt skrivbord tills det var inramat...
som heter
Havet...
Jag fick hem det i förra veckan och lade det då på mitt skrivbord tills det var inramat...
När en i familjen såg det så var kommentaren; "Mamma är det du?"
Nej, men visst har vi tagit liknande kort.😊
Så igenkänningsfaktorn är stor.
Och detta foto är så vackert...
Fotografen heter Albert Rösch.
Fotot heter som jag skrev"Havet" och det har en så fin beskrivning från fotografen;
"Hela havet är en dikt"
Och precis så är det tycker jag...Med alla sina djup och bottnar och nyanser och sinnesstämningar så är havet aldrig det samma från dag till dag...
Det är en ständig överraskning
och så är dikten också...
och så är dikten också...
Ett foto som tilltalar en är som poesi.
Så är det känner jag.
💙💙💙